Shopping Cart

Vad är ljud

Ljud är tryckvågor i luft. Våra öron uppfattar tryckvariationerna som ljud med olika karaktär beroende på om det är långa eller korta ljudvågor. Långa ljudvågor ger upphov till mörkare toner och korta ljudvågor uppfattas ljusare. Inom människans hörbarhetsområde varierar ljudets våglängd från c:a 17 meter till 1,7 cm.
 
 

Ljud och akustik

Akustik

På latin betyder ordet akustik ”läran om ljudet” och oftast avses hörbart ljud – både buller och välljud – men akustik innefattar faktiskt allt som har med ljud att göra, t.ex. hur ljudet fortplantas i vatten etc. Ljud finns runt omkring oss hela tiden – från bilar, fläktar, telefoner, musik, ekande steg, pratande kollegor etc. För mycket ljudintryck gör oss stressade och trötta och påverkar vår effektivitet och hälsa. 

Rumsakustik

På arbetsplatser och i offentliga rum är det rumsakustik (läran om ljudet i rum) man arbetar med. Hur ljudet i ett rum uppfattas beror i korthet på: ljudets utbredning och dämpning (bestäms av lokalens utformning), materialval (ljudabsorption) och stomme (konstruktion och ljudisolering av väggar, tak och golv). Väggar, golv och tak förändrar ljudets karaktär och intesitet och hjälper oss att stänga ljud ute. Hårda material i till exempel väggar (betong, tjockt glas etc.) är bra på att hindra ljud från att ”tränga in” i ett rum men gör å andra sidan att ljud inne i rummet reflekteras tillbaka, vilket bidrar till höga ljudnivåer och ekoeffekter. Ljudisolering är material som hindrar ljudet från att tränga igenom (ljudet reflekteras) medan ljudabsorberande material släpper igenom ljudet med försvagad styrka.

Efterklangstid

Olika rums akustiska egenskaper kan utforskas genom att mäta efterklangstiden (”ekoeffekten”). Ett ljud genereras och de olika ytorna i rummet reflekterar ljudet och ljudvågorna studsar rakt tillbaka, vilket resulterar i ett diffust eko. Tiden från det att ljudet stängts av tills ljudet avtagit (minskat med 60 dB) är efterklangstiden. Med hjälp av efterklangstiden och rummets volym kan man sedan beräkna hur mycket en viss mängd ljudabsorption minskar efterklangstiden. Ökad rumsvolym ger ökad efterklangstid, som i sin tur kan minskas genom ljudabsorption.

 

Bra ljudmiljö

En dålig ljudmiljö beror ofta på en alldeles för lång efterklangstid i förhållande till rummets storlek och funktion. Öppna kontorslandskap, skolor, restauranger, samlingslokaler m.m. är alla exempel på rum med ofta stora ytor, raka parallella väggar och glaspartier, som skapar obehagliga reflexer. Med små enkla förbättringar av den akustiska utformningen skapas en trivsam ljudmiljö som gör personalen kreativ och fokuserad hela dagen. För att åstadkomma en bra ljudmiljö krävs kunskap om tre viktiga akustiktermer: absorption, diffusion och dämpning.

Absorption

Ljud som träffar en yta förlorar energi genom friktion och denna energi omvandlas till värme – detta kallas absorption. Det är dock så lite energi i ljudet att det är omöjligt att uppfatta någon värmealstring. Tygbeklädda akustikskärmar är effektiva ljudabsorbenter som fungerar på detta vis. Hur mycket som absorberas beror på materialets täthet, fiberstruktur och tjocklek inklusive eventuella luftspalter till bakomvarande vägg eller tak.

Se produkterna för ljudabsorption här »

Materialets ljudsabsorption mäts med en koefficient. Hur pass bra ett material är på att absorbera ljud beror på vilken frekvens som avses. Olika material kan absorbera ljud olika bra beroende på om ljudfrekvensen är hög, låg eller någonstans mitt emellan.

Vissa material, som exempelvis akustiktak, har utformats för att absorbera alla frekvenser väl. Andra material är bäst på en viss frekvens. Tunga gardiner kan till exempel absorbera högfrekventa ljud bra, men är inte så effektiva mot buller.

Vanligtvis brukar man dela in ljudabsorbenter i tre typer beroende på hur materialet absorberar ljudet:

  • Resonansabsorbent: Kallas även för Helmholtzabsorbent. Med hjälp av slitsar eller perforerade hål skapas resonans med en bakomliggande luftvolym. Denna typ av ljudabsorberande material minskar främst lägre ljudfrekvenser.
  • Porös absorbent:Tack vare materialets porer tas energi från ljudet. Mineralull och andra fibermaterial är ofta bra porösa absorbenter. Denna typ av ljudsabsorberande material är bra för att minska högfrekventa ljud.
  • Panelabsorbent:Kallas även membranabsorbent. Det består av ett membran eller en panel som skapar resonans för att ta energi ur ljud på låga frekvenser.

Diffusion
Genom att använda reflekterande ytor som kan ”sprida” ljudet kan obehagliga reflexer (ekon) undvikas – detta kallas diffusion. Väggabsorbenter är ofta av denna typ.

Dämpning
I kontorslandskap etc. ser man ofta skärmar som placerats mellan arbetsplatserna för att skärma av och minska ljudnivån från en sida till en annan. Rätt utformad och placerad kan en sådan skärm minska ljudnivån med c:a 10–15 dB mellan två arbetsplatser. En vanlig vägg dämpar normalt 35 dB eller mer.